Konspirationer, Konformitet och vargmaffior

Konformitet hittar vi överallt i samhället både nu och förr, detta har sannorlikt sin grund i att vi är sociala varelser som är beroende av varandra, eftersom vi är beroende av att tillhöra en grupp för att överleva så är det också naturligt att vi undviker sådant som gör att gruppen kan vända sig mot oss och därmed hota våran överlevnad.

Istället för att förklara konformitet så letade jag upp en internetsida som jag tycker gav en bra förklaring av vad jag avser då jag använder ordet

”Likformighet inom en grupp, överensstämmelse mellan medlemmarna i fråga om uppfattningar, åsikter, attityder och intressen.” (psykologiguiden)

Hela gnistan till denna text kom då jag satt med en skoluppgift, vi skulle genom att skriva en text om konformitet visa att vi behärskar konsten att göra källhänvisningar, jag gjorde som jag brukar och satte mig ner för att gå igenom det material vi fått, då jag läst klart så var det dags för att börja skriva själva texten. Då jag slår mig ner och ska skriva infinner sig en ogenomtränglig skrivkramp, den står där som en sköld mellan min hjärna och dom ord som ska upp dit och forma meningar. Eftersom jag sällan drabbas av skrivkramp så har jag ingen aning om hur jag ska hantera den utan dom få gånger det sker sitter jag och känner hur frustrationen bara växer och växer vilket såklart bara gör skrivkrampen ännu värre. Min lektion gick då ut på att läsa om konformitet i hopp om att jag skulle inspireras till något och jag snubblade över ett blogginlägg på mindspark som handlade om konformitetens betydelse vid extremism.

Vad som fångar mitt intresse i blogginlägget är följande mening.

”Bartlett berättar om betydelsen av konspirationsteorier för att radikalisera extremister. Att anse sig utsatt för en konspiration kan ”knuffa instabila individer i en alltmer våldsam riktning.”

Denna mening satte sig fast i min hjärna och började gro, men det först efter lektionen då jag var påväg för att hämta upp hunden som den började blomma och tankarna började snurra igen. Jag känner igen precis det där med konspirationsteorier som gör att folk börjar tänka i alltmer radikala och ibland också våldsamma banor från dom extremister som finns inom vargdebatten. På båda sidor hittar man konspirationsteorier som går ut på att staten och motståndarsidan arbetar tillsamans mot gruppen och på båda sidor kan man se hur folk börjar tänka i allt mer extreama banor och bli djupare insnöade i sin övertygelse om att allt är en konspiration riktad gentemot dom själva.

Någonstans har det börjat kring en gemensam åsikt, t ex att man inte gillar varg eller att man gillar vargen, om man inte gillar den kanske man heller inte vill ha den i Sverige och gillar man den vill man ha den här.

På antivargsidan kan man se konspirationsteorin om projekt varg, ett projekt som naturorganisationer och myndigheter ska ha hållt i på 60-70 talet då vargen återkom till Sverige och i korthet går teorin ut på att vargen är olagligt inplanterad i landet av ett antal personer som under den tiden satt på maktpositioner inom diverse föreningar och myndigheter. Som bevis för man fram olika rapporter, flygfotografier där hägn ska synas och vittnen som säger sig ha sett vargar släppas ut i det vilda.

Kring denna teori samlas man och skapar tanken att vargen är hitförd av motståndarsidan och föder på så vis åsikten att den är något onaturligt i den svenska faunan därför är det också helt rättfärdigat att vilja utrota den liksom man vill med minken och mårdhunden som även dom är inplanterade av människor och inte hör hemma i våran fauna. Man tar rollen av den förtryckta kämpen eftersom statliga myndigheter är inblandade så litar man inte på myndigheter och forskare som är knutna till staten utan man försöker föra ut ”sanningen” och då folk får veta sanningen ska dom vakna upp och då tillräckligt många vaknat måste staten ställa dom enskilda tjänstemän som varit inblandade till svars och självklart utrota vargen.

Men om nu inte tillräckligt många vaknar tillräckligt fort då? Om det svenska folket är så grundlurat av personerna bakom projekt varg vad gör man då? Det är här man börjar bli mer extrem i sitt tänkande, man har en idé om en konspiration som återfört vargen till Sverige och som nu arbetar för att den ska få vara kvar, desperat ser man hur folket fortsätter att blunda för sanningen medan vargstammen växer sig allt större och chansen att utrota vargen och göra sig kvitt det man ser som ett skadedjur håller på att försvinna för att personerna bakom projekt varg så skickligt har manipulerat det svenska folket. Dom som sitter bakom projekt varg och som även hjälper till med att dölja detta projekt är självfallet dom som vill ha varg i landet och på så vis får gruppen en tydlig fiende att samla sig mot. Dom personer som i det minsta avviker från dom mer extrema uppfattningarna blir antingen utfrysta eller övertygas om att dom är lurade av motståndarna som naturligtvis är väldigt skickliga på att manipulera folk så att man lurats av dessa är inget att skämmas för, tvärtom är det något normalt som alla har utsatts för och det är endast den lilla grupp som nu ser sanningen som är klarsynta och intelligenta nog för att se igenom lögnerna.

På motståndarsidan, alltså bland dom mera extrema personer som vill ha varg i Sverige, kosta vad det kosta vill samarbetar staten självklart med varghatarna som till varje pris vill utrota dessa djur från dom svenska skogarna. Man målar upp en bild av en antivargmaffia där dom mest hängivna varghatarna ingår. Mycket om denna antivargmaffia kommer från Peter anderssons dokumentär vargkriget (SVT 2010) där en grupp anonyma personer berättar om hur man organiserat upp nätverk som arbetar för att illegalt jaga och döda varg. Enligt personerna i vargkriget görs detta genom att man patrullerar områden där vargen finns för att skjuta och förgifta vargar. Vapnen som används ska enligt den person som i filmen kallas ”samordnaren” komma ifrån norska motståndsrörelsen som fanns under andra världskriget.

”Men vart kommer dom här vapnen ifrån” (Peter Andersson, 00:26 min in i vargkriget) ”
”överallt ifrån. Mycket från norska motståndsrörelsen som var under kriget” (Samordnaren 00:31 min in i Vargkriget)

Extremisterna på vargvärnarsidan spinner sedan vidare på tankarna kring denna antivargmaffia och hittar band till svenska jägarförbundet som i sin tur har lyckats korumpera dom svenska myndigheterna. Man har alltså även här en konspiration som består av kriminella ute i skogarna, engagerade människor i svenska jägarförbundet, politiker och tjänstemän på statliga verk. Man skapar en känsla av att vara förtryckt utav staten som korumperats av motståndarsidan och på så vis också en känsla av att man själv måste agera innan vargen ännu en gång utrotats från dom svenska skogarna.

Man skapar grupper som ska arbeta för att motverka denna tjuvjakt, man ska alltså jaga och avslöja denna antivargmaffia och spränga den för att rädda vargen från undergång. I sin kamp mot varghatarna blir man mer och mer frustrerad då dom korumperade myndigheterna tar beslut på beslut om licensjakter, urvalsjakter och skyddsjakter, man menar att alla dessa bara är en ursäkt för att få döda så mycket varg som möjligt tills hela stammen tillslut kollapsar och vargen utrotas. Man får heller inte tag i antivargmaffian utan dom lyckas alltid ligga steget före och kommer alltid undan vilket ökar frustrationen då allt det arbete man lägger ner inte ger resultat.

Här ser man också ett fenomen som delas med antivarg extremisterna nämligen att man är antingen med oss eller med dom, antingen så hatar man vargen och vill ha den utrotad eller så älskar man den och vill till varje pris ha den i våra svenska skogar. Om man inte tillhör oss, dvs vargvärnarextremisterna så blir man utfryst och illa bemött av gruppen som vill göra klart för en att antingen rättar man sig i ledet eller så tillhör man inte gruppen och är således en av motståndarna. Detta gäller för båda sidor eftersom båda sidor är extremister och uppför sig således som extremister. Är man en i gruppen ifrågasätter man heller inte de fakta som den egna gruppen framför oavsett om man ser att det är fel eller inte, då jag upptäckte detta kom jag å tänka på experimentet som Salomon Asch genomförde där han lät en grupp titta på en linje och sedan svara på vilken av tre andra linjer som var lika lång.
I gruppen så var alla utom en instruerade att svara fel, den som inte fått några instruktioner hade fått informationen att det hela handlade om ett perceptionstest vilket det alltså inte gjorde utan det man ville se var om testpersonen stod på sig och svarade rätt eller om den följde gruppen som svarade uppenbart fel, det visade sig att dom flesta följde gruppen trots att dom visste att deras svar var felaktigt. Senare gjordes en ändring i experimentet där man lade till en person som svarade rätt och på så vis gav försökspersonen ett stöd det visade sig då att försökspersonen i högre grad stod på sig och svarade det den själv ansåg korrekt.

Jag såg för några dagar sedan ett gyllene tillfälle i en grupp på Facebook att testa denna teori. Det fanns en person som publicerade bilder och påståenden som jag anser att man med lätthet bör kunna genomskåda, genom att jag talat privat med personer i gruppen visste jag också att en del gjort just det men av någon anledning avstått från att svara på personens inlägg i gruppen utan dom enda som svarade var dom som höll med personen ifråga i hans påståenden. Jag gick in och satte mig mot personen, jag gav också en förklaring till min ståndpunkt och varför jag ansåg att det personen påstod inte stämde, till en början kom personer in och försvarade den person som lagt in bilden men efter ett tag kom en del och slöt upp bakom mig, man gick alltså emot en person som av den stora majoriteten anses som trovärdig och i ganska stor omfattning oantastlig så fort man fick stöd och därmed gick man alltså mot gruppen.
Källor
http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=konformitet 2013-04-10

http://www.mindspark.se/blog/?p=1004 2013-04-10

http://www.vargmysteriet.se/ (om Projekt varg) 2013-04-10

http://www.vargfakta.se/wp-content/uploads/2011/08/rapport-fran-projekt-varg_snf-juni1976.pdf (Rapport från Projekt varg) 2013-04-10

http://www.youtube.com/watch?v=crwgBHzvZHY (första delen av vargkriget av Peter Andersson, sänd i SVT 2010)

http://www.psykologifabriken.se/alskade-nej-sagare-sa-hjalper-de-dig-att-fatta-battre-beslut/ (om Solomon Aschs

Genetik och tjuvjakt

Slog mig ner framför datorn och kikade på vad som skrivits om varg och rovdjur senaste tiden. Hittar då Dag Lindgrens senaste inlägg där han kritiserar naturvårdsverkets förslag om antal vargar för att uppnå gynnsam bevarandestatus.

 

Det inlägget är just nu relevant men får nog säga att det gärna hade fått komma lite tidigare men bättre sent än aldrig. Jag hoppas att det rör om i grytan tillräckligt även om jag är lite pessimist och tror att det kommer köras på den inslagna linjen, nämligen att vi behöver öka stammen inte späda ut blodet i den.

 

Så varför denna negativa inställning? Jo för att det är ett statligt verk som kommit med förslaget och statliga verk kan inte ha fel, möjligen om man får ett maktskifte och byter ut stora delar av verket så kan det gamla verket ha haft fel, även om verket får nytt namn eller läggs ner och uppgifterna flyttas till ett annat verk så kan det gamla haft fel, detsamma gäller det mesta som är statligt enligt min åsikt.  Det vi enligt min tro kan hoppas på är att naturvårdsverket ändrar åsikt, d.v.s. inte så att dom hade fel från början utan endast att dom tycker annorlunda kanske rentav tvärtemot nu.

 

Att dom tänkt som dom gjort förvånar mig dock inte, jag har många gånger fått uppfattningen att dom är teoretiker och att utgå från en befintlig modell istället för att se till hur verkligheten ser ut är ganska typiskt för en teoretiker. Det vi behöver är inte teoretiker, självfallet behövs en del teoretiska kunskaper men man behöver också ha lite erfarenhet från utanför skolsalen, nu då jag skriver detta vet jag ju faktiskt inte hur det ser ut med det på naturvårdsverket, dom kanske ha massa erfarenheter ifrån fältarbete men isåfall tycker jag dom ska visa det lite mer istället för att bete sig som någon som aldrig varit ute i fält.

 

Jag är också lite fundersam om man har sett till något annat än genetiken i det hela, det är ju i slutändan inte enbart det man måste se till, visst har vi en stam som endå kommer dö ut inom en viss framtid pga problem relaterade till hög inavel så är det ju ingen idé att jobba för att rädda den nu, eller?

 

Det är ju ingen större idé att lägga resurser på att rädda ett djur som sedan kommer drabbas hårt av illegal jakt för att man skiter i dom som ska leva med djuret, det är ju liksom pengar i sjön. Nu säger jag som vanligt inte att tjuvjakt oavsett vilket djur den riktas mot är okej eller ska accepteras, däremot måste vi ta upp ämnet och diskutera vad vi ska göra åt den och hur vi ska hindra den från att öka. Jag tror att det är opinionen vi måste få med oss, för desto mer problem folk som lever ute i skogarna där tjuvjakten förekommer får med stora rovdjur desto hårdare kommer dom blunda för den, det är alltså inte tjuvjägarna jag vill blidka till att upphöra med sin verksamhet, det kommer vi nog aldrig att lyckas med utan det är dom som lever och verkar ute i reviren som måste ha en vilja att jobba mot tjuvjakten vilket dom enligt min uppfattning inte har idag.

 

Länkar

Dag Lindgrens blogg – http://vargdag.wordpress.com/

180 eller 380? Vad spelar det för roll?

Så har den efterlängtade siffran kommit. NVV 180 eller 380 beroende på hur många vargar med nytt blod som kommer in, Lena Ek vill sikta lågt. Naturligtvis har detta lyckats göra alla upprörda, 380 är ju åt helvete för mycket för dom som inte vill ha någon alls och 180 är ju åt helvete för lite för dom som vill ha fler vargar än myggor.

 

För egen del förstår jag inte denna hysteri kring siffror, enligt mig kan vi ha två vargar i Sverige det spelar ingen roll hur många vi har sålänge vi har den svensk/finska renspärren så är det en stam vi kommer tjafsa om för att dom är inavlade om och om igen.

 

Extremisterna på ena sidan sitter nu och säger att regeringen ljuger som vanligt och springer andra sidans ärenden, andra extremsidan sitter och ska anmäla hit och dit för att regeringen och NVV uppenbarligen sitter i SJFs knä och jag sitter i mitten och skrattar åt hela cirkusen. Kan det kanske vara så att regeringen inte springer ärenden åt extremister utan faktiskt har försökt att hitta den gyllene medelvägen?

 

Vad som faktiskt gläder mig i allt detta virrvarr av konspirationsteorier, namninsamlingar och anmälningar är dock att många av dom seriösare aktörerna som LRF och SJF ser positivt på regeringens bud.

 

Vart står jag då? Dom som kikat på mina tidigare inlägg har säkert sätt att jag föreslagit en högre siffra tidigare och den siffran står jag fast vid. Jag är dock övertygad om att det i dagsläget är hopplöst att nå min vision och någonstans måste vi börja. Om vi börjar med en stam på 180 individer med en tillfredställande genetiskt status och löser dom konflikter som uppkommer mellan människa och varg så tror jag att vi är halvvägs, minst. Så vad betyder det då? Tja tillsvidare är jag nöjd med siffran i sig, siffran är dock oviktig om vi inte löser andra problem.

 

För det är väl ingen som på allvar tror att vi kommer kunna ha varg i Sverige utan att dom som lever i buskarna accepterar sättet till viss grad?

 

Jag avskyr tjuvjakt, då menar jag inte att knäppa en räv 2 m in på grannens mark under jakttid utan illegal okontrollerad jakt på fredade djur. Det är inget tvivel om att vi kan skicka dom som sysslar med sådant till Isle Royale ifall älgen tar slut. Men vad jag än tycker, vad du än tycker så kommer acceptansen för dessa att öka i takt med att acceptansen för rovdjuren minskar. Vi måste på något sätt förhindra det om vi ska kunna ha stora rovdjur i Sverige.

 

Visst vi kan tala om utökade polisresurser, specialenheter osv men vem lurar vi med sådant snack? Finns väl ingen som på allvar tror att vi kan få till specialenheter eller extrapoliser för att hitta tjuvjägare när det inte ens finns för att hantera av samhället högre prioriterade brott? Således måste vi få dom som lever ute i buskarna att acceptera vargen men inte dessa tjuvjägare, ändra på tjuvjägarna blir nog svårt men polisen kan ju förväntas lägga ner lite resurser om folk i alla fall ringer och anmäler, om folk är beredda att vittna och det faktiskt kan byggas ett riktigt mål på det hela kanske polisen är lite pigga på att lägga ner energi på det hela.

Vargjakt 2013

Enligt naturvårdsverket kan det bli svårt att genomföra den utlovade vargjakten redan nästa år eftersom att det måste till en genetisk förstärkning innan någon vargjakt kan ske utan att det strider mot Eus art och habitat direktiv, det anser i alla fall naturvårdsverket. Även miljöminister Lena Ek ger samma uttalande om vargjakten 2013.

 

Själv har jag aldrig sett något i Eus habitat och artdirektiv som vargjakten strider mot och ingen av dom som många som hävdar att det finns något kan säga vad det är eller vart jag ska söka utan hänvisar till att EU vet bättre än mig. Man kan ju tycka att EU (vilka det nu är) borde ha koll på sina egna regler men jag har kämpat med myndigheter förr och lärt mig att det är inte alltid dom som arbetar där faktiskt har någon som helst koll på vilka regler som gäller eller hur dom ska tolkas.

 

Så till vargjakten då, varför är vargjaken så viktig för mig? Är jag en blodtörstig varghatare som inte kan vänta ett år till på att få döda varg? Nej inte riktigt, jag är dock en värnare av varg, av alla djur faktiskt och det skulle göra mig mycket ont om vargen skulle utrotas av tjuvjägare för att politiker inte inser att man måste ha med sig folket i förvaltningen av ett stort rovdjur. Den legala vargjakten är ett av mina starkaste argument då jag disskuterar med personer som inte vill ha varg i Sverige och försöker få dom att endå acceptera att vargen är här för att stanna och vi måste nog hitta ett sätt att leva med den annars får vi ett onödigt besvärligt liv.

 

Så vad händer då om jag förlorar diskussionen? Ja antagligen kommer personen inte bli mer positiv till varg utan fortsätta i sitt spår om att vi inte under några som helst omständigheter kan eller bör ha varg i Sverige. Vad händer då den personen senare känner sig totalt överkörd av politiker och sviken utav samhället? Jo den blir allt mer arg och frustrerad över sin situation, vad händer då denna person en sen kväll sittandes på pass får en varg framför pipan? Vad händer om dom extrema vargmotståndarna får mer och mer inflytande i jägarkåren och vi har hundratusentals sådana frustrerade personer ute i skogarna?

 

Jag har länge jobbat i frågan och länge funnits inom den svenska jägarkåren. Visst har attityden gentemot våra stora rovdjur aldrig varit genomgående positiv men den har varit betydligt mer positiv än den är idag. Kring dom två licensjakterna som var upplevde jag att dom flesta jägare som tidigare fällde kommentarer som ”sätt en kula i buken på han” faktiskt insåg att vi kan göra det här på ett bättre sätt än att illegalt skjuta bort dom vargar man ser, för även om jag vet att dessa personer då inte skulle gå från ord till handling så är sådant snack fortfarande en början på en utveckling jag inte vill se och den utvecklingen vände vi under vargjakten. Deras starkaste argument i en diskussion är nämligen att vi inte har någon annan möjlighet att påverka hurvida vi vill ha varg eller inte på vårat jaktområde och kommer heller inte att få någon sådan möjlighet, det argumentet använder dom även för att inför sig själv rättfärdiga sina tankegångar och det argumentet faller rätt snabbt om det finns en legal vargjakt och därmed ett legalt sätt att påverka situationen.

 

Jag tror att för varje år utan jakt vi går så kommer det bli svårare och svårare att göra ngt åt de människor som har dessa tankegångar. Dessa personer blir idag tystare och tystare vilket är bland det värsta som kan hända, för du kan inte bemöta tystnad och kan vi inte bemöta dessa personer kan vi aldrig bryta deras tankegångar och då lär vi få se en skrämmande utveckling vi aldrig kommer kunna göra något åt.

Indianernas jakt

Jag har nu en gång för mycket fått höra ”ni kan väl jaga som indianerna, dom jagar bara vad dom äter och tar inte mer än vad naturen klarar” i olika versioner men med samma innebörd. Detta är en inte en korrekt bild av hur indianerna lever och jagar, inte heller vad som styr deras val av byte utan en romantiserad fantasi.

 

Det som styr indianernas bytesval är deras behov, stor del av det indianerna jagar är köttdjur just eftersom behovet av att äta är större än de övriga behov, övriga behov är att försvara boskap, speciellt jakten på prärievargar är stor i just detta syfte. Det kan också handla om att få fram material till religiösa riter.  Ett exempel är Arapahostamen som jagar vithövdad havsörn (Haliaeetus leucocephalus) till religiösa riter men också vargar och björnar är vanligt att dom dödas för religiösa riter där skinnen används. Apacherna hade som ett mandomsprov att döda en varg, björn, puma eller annat stort farligt rovdjur, alltså döda farliga djur för att bevisa sin manlighet, något dagens jägare i Sverige ofta blir anklagade för att ha som motiv för att jaga stora djur.

 

Pawneestammens krigare använde även vargskinn som camouflage då dom jagade eller utförde spaningsuppdrag, Nez Perces krigare smyckade sina näsor med vargtänder, Chyenneschamaner  trodde att en bit vargskinn på pilar kunde användas för att lättare få djur att gå i fällor, exemplen där vargar och andra djur dödats för att deras kroppsdelar ska användas i olika syften är många bland indianerna.

 

Jag har alltså inget emot varken vargar eller andra rovdjur, inte heller indianer. Däremot avskyr jag romantiserande av såväl indianer och vargar som andra ting, man ska försöka se saker för vad dom är och inget annat.

 

En del kommer också med att vi borde använda indianernas jaktmetoder, samma personer skriker dock högt då jag säger att vi borde använda snaror för skyddsjakt av oskygga vargar. Snaror är dock ett gammalt indianskt jaktredskap. Det är också många jägare idag som provar lockjakt vilket är en jakt som också den skapades av indianerna så vi använder oss mycket av indianernas jaktmetoder och många jägare vill gärna använda mera av indianernas jaktmetoder men många gånger står lagen i vägen.

Vargolyckan på kolmården

Den tragiska olyckan på Kolmårdens djurpark har skapat frågetecken hos en del människor i min närhet, dom flesta i min närhet bryr sig inte så mycket om vargfrågan och det är sällan jag får några kommentarer eller frågor kring den men efter det som nu skedde har ju självklart frågan om vargarna är farliga kommit från flera olika håll.

 

Jag svarar som jag alltid har svarat på den frågan, vargen är ett stort rovdjur med såväl psykiska som fysiska förutsättningar att döda en människa, detta ska man alltid ha i bakhuvudet. Det är dock ovanligt med angrepp mot människor och att bli angripen av en varg är inget man behöver gå runt och vara rädd för men möter man en varg ska man visa respekt för den och vara försiktig, man ska aldrig närma sig en varg, respektera den men frukta den inte brukar vara min summering.

 

Jag har alltså inte ändrat uppfattning efter den händelsen, jag vet att vargar dödat människor förr och dom kommer göra det igen, förmodligen även i Sverige. Detsamma gäller dock också älgen, björnen och vildsvinen, det som är viktigt är att se till så folk förstår att det alla dessa och många fler är vilda djur med en potential att skada och döda människor och därför måste dom bemötas med försiktighet. Jag håller även på mycket med ormar och andra terrariedjur, därför får jag ibland frågor om huggormar i trädgårdar, mitt svar är i princip samma där som med vargen, respekt och försiktighet, huggormen vipera berus är den giftorm som dödar flest människor i europa och det finns all anledning i världen att ta den på allvar, man ska inte försöka sig på att avliva eller flytta en huggorm om man inte vet vad man gör utan det är bättre att vända sig till polisen eller någon av dom terrarieföreningar som finns i Sverige för att få hjälp med sådant.

 

Hur kommer då denna händelse påverka vargdebatten då? Jag den kommer naturligtvis förvrängas till oigenkännlighet av extremisterna men det finns tyvärr också en risk att den svänger opinionen mot vargen. Det var denna dag jag talade om då jag sa till extremisterna som påstod att vargen var helt ofarlig att då en människa dödas av varg och det inte finns någon ordentlig förklaring som rabies, hybridisering etc. kommer det bli mycket svårare att skapa acceptans för vargen. Förhoppningsvis är folk tillräckligt sansade för å förstå att detta är en ovanlig händelse och kommer vara en ovanlig händelse även i framtiden. Olof Liberg pratar om det lite kort i nyhetsmorgon på tv4 och jag tycker han gör ett bra uttalande, han sticker inte under stolen med att vargar kan vara farliga men skrämmer heller inte upp folk i onödan.

 

Jag ser fram emot att se om detta kommer förändra debatten eller inte, jag tror att debatten i sig inte kommer förändras nämnvärt men att opinionen ute bland allmänheten kommer förändras en aning, det är något vi antagligen kommer se i framtida beslut kring dom skyddsjaktsansökningar som kommer in om vargar som ofta närmar sig bebyggelse.

 

Regeringen har för ett tag sedan också utlovat en ny rovdjurspolitik som utarbetas i detta nu, denna rovdjurspolitik tror jag inte kommer innehålla några överraskningar utan innehålla licensjakt på 20-40 vargar, en behållning av den utökade skyddsjakten (som jag inte tycker är så utökad) och ett återupprättande av sammarbetet mellan SJF och NVV. Troligen kommer även utplanteringar av ryska vargar och djurparksvalpar finnas med men vargar i renbetesområdet kommer antagligen inte ens nämnas, det är idag alldeles för känsligt att jobba för varg i renbetesområdet men samtidigt är det exakt vad vi måste ha för att kunna ha varg i Sverige.

Sterilisering av könsbytare

Vad är detta då? Vitryssland? Iran? Nej det är tyvär Sverige, i Sverige krävs att den som vill byta kön ska vara steril, ogift, myndig och svensk medborgare, svensk medborgare och myndig kan jag väl känna att det finns en viss poäng med men ogift och steril? Man får heller inte spara ägg/spermier utan möjligheten att skaffa barn måste alltså helt tas bort för att du ska få byta kön.

 

2007 gjordes en statlig utredning och ett betänkande lämnades, där föreslogs att man skulle ändra lagen så att kraven på å vara ogift och svensk medborgare skulle slopas och att steriliseringen skulle bytas mot kastrering. 2009 säger EU att denna behandling strider mot Europakonventionen och att alla EU-länder borde upphöra med denna behandling. 2010 kommer socialstyrelsen med en utredning där dom föreslår ungefär samma sak som den statliga utredningen från 2007 gjorde.

 

Nu 2012 kommer beslutet att tvångssterilisering och kraven på att vara ogift och svensk medborgare ska slopas. Medborgarskapet och kravet på att vara ogift slopas till nyår men man vill vänta lite med att slopa tvångssteriliseringen till nästa sommar. Visst är det glädjande att vi i alla fall 2013 i det fria landet Sverige där man ska få tycka och tänka som man vill slipper tvångsstereliseras för att man har fel känslor men varför inte redan till nyår? Eller för den delen varför inte redan 2007 eller 2010 då EU gick emot det hela.

 

Trots att jag aldrig varit någon stor beundrare av Moderaterna och alliansregeringen och trots att dom väntat längre än nödvändigt vill jag endå ge dom en eloge för att dom nu tar bort den föråldrade lagstiftningen som Sossarna skapade på 70-talet och inte ändrade under sitt långa styre trots påtryckningar ifrån HBT-Communitys. Så tack alliansen för att ni moderniserar Sverige en aning.

Skyddsjakt på fågel

http://www.jagareforbundet.se/svenskjakt/Nyheter/Nyheter/2012/06/Skyddsjakt-pa-sangsvan-nekas-1.28537/

Nu har jag inte tittat närmare på detta än vad som står i artikeln men det hela låter vansinnigt. Det handlar i korthet om en markägare som sökt skyddsjakt på sångsvan eftersom dom bosätter sig på hans åker med höstsådd raps på och äter av rapsen under vintern. Anledningen till att länsstyrelsen avslagit ansökan är att svan brukar slå sig ner på stubbåkrar och äta spillsäd och därför borde det inte uppstå skada på ett rapsfält.

Man har alltså inte tittat på den aktuella situationen, man har inte varit ut och tittat på platsen, man har generaliserat och antagit att det inte kan vara frågan om några stora skador eftersom svanen inte brukar ge sig på växande gröda. Skyddsjakts beslut oavsett om man nekar eller beviljar ska i alla fall enligt min mening och uppfattning bygga på varje enskild situation och det är inte svårt att åka ut och titta på den aktuella rapsen om man tvivlar på markägarens uppgifter.

Jag har själv nekats skyddsjakt vid ett par tillfällen även om jag fått igenom det mesta, dom gånger jag nekats har det handlat om tranor och anledningen är då att handläggningen tagit sådan tid att tranorna redan lyft och flugit vidare därför finns ingen anledning att skyddsjaga dom, det håller jag med om, skyddsjakten skall ske på dom skadegörande djuren på den plats där dom gör skada och ingen annanstans.

I framtiden får vi hoppas det blir lite ordning på skyddsjakten kring fåglar, på ”mina*1” gårdar ökar såväl trana som svan och även om det bara är en av gårdarna som har problem med tranorna idag så kommer det bli fler i framtiden, det helt klart glädjande att dessa arter är tillbaka men vi måste få skydda våra grödor mot dom.

*1 Gårdar där jag ansvarar för eller verkställer skyddsjakt.

Varg i Sverige 2011/2012

Så har den premilinära rapporten om stationär förekomst av varg i Sverige kommit. Det visar på att det finns kring 230-300 vargar i Sverige, nu kommer då vissa extremister säga minst 300 och andra max 230 med hänvisning till rapporten.

Jag roas alltid av detta ständiga vridande på fakta, man bryr sig alltså inte om faktan i sig utan enbart om hur den kan tjäna som argument för ens egen sak, talar fakta emot ens sak så är den helt klart falsk. Detta tankesätt är ett klart extremistiskt tankesätt, man är överygad om att man sitter med den enda sanningen och bryr sig inte om fakta, man bryr sig heller inte om att lära sig nya saker i ämnet utan är bara intresserad av att likt en barnunge få sin vilja igenom.

Att jag står någonstans i mitten och har vänner på båda sidor, detta gör att mina vänner ständigt försöker värva över mig till sin sida med sina ”fakta” som dom vridit på så mycket att det är svårt å säga varifrån den faktiskt kommer. Nu läser ju jag rapporterna själv så jag vet ju precis vad som står och kan fritt tolka rapporterna själv.

I rapporten kan vi också se en tabell (tabell 2 s 7) som visar antalet föryngringar perioden 08/09-11/12. Denna tabell tycker jag alla ska ta en titt på och analysera innan ni säger ett ord om vargstamens utveckling. I den kan man nämligen se att 08/09 hade vi 19 föryngringar i Sverige, perioden efter gick det upp till 24 och året efter ner på 23 för att åter gå upp till 28 10/11 och nu i år ner på 25. Min uppmaning grundar sig i att förra året skrek ena extremsidan om att vargen ökade och i år kommer den andra sidan skrika minst lika högt och mycket om att den minsann minskar. Men om vi stannar upp och skiter i hur resultatet gynnar vår åsikt så kan vi se ett mönster i det hela, 19-24-23-28-25, mönstret jag ser är att det ökar vartannat år och minskar vartannat, inte helt ovanligt i naturen så knappast något som förvånar den kunnige, men det är inte till den kunnige min uppmaning vänder sig. Hursom har det i alla fall ökat från 19-25 föryngringar på fem år vilket får ses som att vargen ökar oavsett vad man tycker om det. Jag noterar också att det tillkomit ett revir i Västmanland, jag misstänker att det är det omtalade reviret kring Köping eftersom det är där det varit mycket rapporter, jag är dock förvånad över att det inte nämns något om vargarna i anslutning till Skinnskatteberg där det senaste året setts en hel del varg.

Förteckningen över döda vargar lämnar inte heller den några frågetecken eller utropstecken, det har registrerats 20 döda vargar under året varav 12 är skjutna på skyddsjakt och tre med stöd av §28. Totalt sett så är det en minskning medan skyddsjakt, §28 och illegal jakt ökar.

Skyddsjakten stor för 8 vargars död 09-11 medan 12 sköts på skyddsjakt i år, nu skriker ena sidan om förtäckt licensjakt, EU-anmälningar osv. För mig är det självklart att skyddsjakten ökar då vargen sprider sig söderut, söderut (nu talar vi södra Västmanland t ex) finns nämligen mera saker att skydda från varg än det finns norröver. En förtäckt licensjakt borde ha genererat i en betydligt större ökning än enbart 4 vargar då antalet vargar ökat från strax över 200 till närmare 300 vargar annars har man knappast ansträngt sig. § 28 har ökat under som senaste tre åren, 1 09/10, 2 10/11 och slutligen 3 i år, detta tror jag också hänger ihop med vargens spridning söderut.

Trafiken har ökat från förra året då enbart en varg dödades i trafiken medan det i år var 5, dock så låg vi på 5 trafikolyckor 09/10 så man kan knappast se en ökande trend i dom siffrorna. Däremot är det för mig också självklart att trafikolyckorna ökar då antalet vargar gör det, så är det med alla andra djur så varför skulle vargen vara annorlunda?

Den illegala jakten är alltid en svår fråga, det finns väldigt lite fakta att luta sig mot och jag gillar inte rykten eller uttalanden eftersom dom är just rykten och uttalanden inte något bevisat. Förra året sköts en varg illegalt och i år misstänker man att två vargar dödats illegalt eftersom man funnit två avskurna halsband, tja hittar man avskurna halsband är det väl troligt att vargen varit död då halsbandet tagits av, dom är väl antagligen lite motsträviga annars så det får man väl räkna med. Jag tror ju att tjuvjägarna är opportunister, dvs ser dom en varg eller annat djur dom av någon anledning kan tänka sig tjuvskjuta så gör dom det. Att folk skulle åka runt med 4×4 bilar och skjuta varg till höger och vänster med avsågade karbiner från ww2 ser jag som lika troligt som att ett hemligt sällskap styr hela västvärlden vilket också är en vanlig konspirationsteori, jag kan å andra sidan inte motbevisa någon av teorierna men tills någon kommer med ordentliga bevis för sin teori så väljer jag att varken tro på ”antivargmaffior” eller hemliga sällskap som styr hela västvärlden.

Så slutsumman är då, egentligen inget nytt i rapporten, allt är som väntat i år också. Min åsikt om att det är skitsamma hur många eller få vargar vi har i Mellansverige kvarstår, binder vi inte samman dom med den karelska stammen så är den på lång sikt körd för i Mellansverige kan vi inte ha tillräckligt många för att det ska hålla i längden. Jag håller också fast vid att vi borde försöka stabilisera stammen kring två revir per län, max 10 vargar per revir och sedan då vi stabiliserats kring den siffran (den nationella siffran blir ca 400 individer) kan vi börja tala om hur vi ska fortsätta förvalta stammen. Det är inte en stor stam men är den förbunden med karelska stammen så klarar den sig genetiskt eftersom vi då i populationen kommer ligga på tusentals vargar.

En dag i skultunareviret

Fredag den 13 är för vissa en otursdag men denna gång skulle den för mig visa sig vara en mycket givande dag.

Jag skulle idag besöka en gård med ekologisk köttproduktion för att se hur detta fungerade.

Jag körde upp på gårdsplanen under sen morgon och möttes utav två glada bönder som välkomnade mig och min lilla grupp till sin gård, vi gick och tittade lite på fårstallarna, korna och hästarna. Vi samtalade om hållbar utveckling, smålantbruk och natura2000 områden.

Efter att vi sett fårens lamningshall, hälsat på korna och konstaterat att jag sedan tidigare känner hästarna kommer vi fram till ett 6 trådars rovdjursstängsel, först då går det på allvar upp för mig att vi står mitt i skulltunareviret, en detalj som helt gått mig förbi.

De vänliga bönderna har lett fram oss till detta stängsel just för att tala om vargen och vargens inverkan på deras liv. Då jag står där är det lite blandade känslor, jag älskar att diskutera och just vargen har varit ett ämne för många givande diskussioner men även för många besvikelser som fått mig att tappa tron på mänskligheten, frågan är om dessa två vänliga bönder tillhör kategorin extremister eller kategorin sansade människor.

Bönderna talar lite om stängslet, kostnaden för det, dess funktion, skötsel och hur mycket stängsel dom har, helt enkelt allt som kan vara intressant att veta om det. Så blir dom tysta en stund, nästan som om dom tvekar på vart dom ska fortsätta.
Så börjar det mest intressanta den dagen, deras historia om hur dom för första gången ”mötte” vargen, dom mötte den inte fysiskt men deras första intryck och påverkan av vargen, första gången vargen faktiskt fick någon betydelse i deras liv kanske man kan säga.

Den börjar då deras dotter fyller 18, på sin födelsedag vill hon åka på vargsafari och visst ska hon få göra det. Hela familjen åker således iväg och tillbringar en natt i tält, lyssnar på vargar som ylar och får höra forskarna på viltskadecenter tala lite om vargen.

Efter deras lilla äventyr i vargskogen bär det av hemåt, dom passerar då en granne som nyligen blivit utsatta för det första av många angrepp. Precis efter detta äventyr hjälper dom sin granne att städa upp efter angreppet. Allt detta under några få dagar.
Jag uppfattar dessa personer som lugna och sansade, dom talar inte om vargen med hat, dom uttrycker ingen önskan att utrota vargen men man kan se en rädsla i deras ögon. Då samtalet fortgår så kommer snart anledningen fram, det är snart dags att släppa ut fåren på sommarbete och inte långt därifrån vallade vargar en fårflock genom ett rovdjursstängsel förra året.

Dom är idag rädda för vad som kommer hända om deras får blir tagna, deras dröm som dom kämpat för sedan mitten på 80-talet är att driva en gård som bidrar till att dom djur som ska bli mat åt oss människor kan leva ett gott liv, att göra så lindrig inverkan på naturen som möjligt och kanske t om kunna ge något tillbaka. Denna dröm känner dom nu är hotad, något som inte är helt orealistiskt, det beror helt på om dom orkar med eller inte.

Dessa personer är en del i min drivkraft för att förbättra rovdjurspolitiken, jag vill att i framtiden ska all köttproduktion vara precis såhär, småskaligt som drivs utav människor som älskar sina djur, jag vill kunna åka ut och se hur djuren lever innan dom hamnar på min tallrik och jag vill sedan kunna åka hem och äta min köttbit med gott samvete.

Varken jag eller dessa vänliga bönder är några varghatare, jag älskar vargen liksom jag älskar alla andra djur. Jag finner varje djur fascinerande i sig liksom i hela det komplexa system som den är en liten med vital del av. Men vi måste ta böndernas oro på allvar, vi måste främja dessa lantbruk för dessa lantbruk måste vara en del av framtiden.